För dem som studerar feminism är säkert namnet Janice Raymond ett bekant namn. Mycket av hennes ståndpunkter finns idag starkt representerade i feminismrörelsen. För transsexuella kan vara intressant att känna till att hon skrev en bok som hette The Transsexual Empire, 1979 och en del citat ur dess innehåll:

All transsexuals rape women’s bodies by reducing the real female form to an artefact, and appropriating this body for themselves. [...] Transsexuals merely cut off the most obvious means of invading women, so that they seem non-invasive.

The transsexually constructed lesbian-feminist feeds off woman’s true energy source, i.e. her woman-identified self. It is he who recognises that if female spirit, mind, creativity and sexuality exist anywhere in a powerful way it is here, among lesbian-feminists.

I contend that the problem with transsexualism would best be served by morally mandating it out of existence.

Emmet skriver väldigt bra om transsexualism och feminism (och Janice Raymond) på sin blogg.

Bloggaren Bengt Held har gjort en utvärdering av hur de olika partierna hanterar homo- och transfrågor. Resultatet är nedslående för Alliansen.

Transrättigheter 7 reformer maxpoäng 14

Centerpartiet 14p
Folkpartiet 14p
Vänsterpartiet 14p
Miljöpartiet 14p
Socialdemokraterna 13p
Kristdemokraterna 9p
Moderaterna 8p
Sverigedemokraterna 7p

“Orsaken till att jag skriver en bloggpost mot Moderaternas politik för transpersoner är att partiet efter att jag mailat dem avslöjat att de inte ska skaffa sig några åsikter i sak om könstillhörighetslagen, lagen för “könsbyten”, innan Socialstyrelsens utredning om transsexuella i vården lämnats i juni i år. Trots att Socialstyrelsens utredning inte har något som helst med juridiken att göra utan bara handlar om vårdens bemötande av transsexuella patienter. I praktiken betyder det här att m inte skaffar sig några åsikter om könstillhörighetslagen innan riksdagsvalet i september i höst. Det är fegt och ansvarslöst av partiet.”

QX skriver idag om hur transvestiten Håkan Jönsson som velat byta namn till Tina Adolfsson, men fått namnbytet nekat av skatteverket, nu fått upprättelse.

Kammarrätten i Göteborg konstaterar att lagen inte säger att [juridiskt sett] män inte får ha “kvinnliga” namn. Därmed måste skatteverkets praktik förhoppningsvis ändras. Kanske kan detta bli det som sågar fötterna av den vidriga namnlagstiftningen som plågat transsexuella i så många år.

Det är oerhört fundamentalt för den egna identiteten att ens namnval respekteras. Det uttrycker vem man är som människa, precis som ens klädval gör, fast på en ännu mer intim nivå. Att förnekas denna självklara rättighet – att definiera sig själv som människa – av en maktfullkomlig myndighet som anser sig veta bättre än individen själv vilka namn som leder till lidande för bäraren eller inte, är förstås fullkomligt hemskt.

Nu hoppas vi på gladare miner efter framtida namnbytesansökningar!

Källa: QX

En transvestit vid namn Tina har DO-anmält Skatteverket för att hon menar sig vara diskriminerad när hon inte får ta sig ett kvinnligt namn pg av sitt juridiska kön.

Enligt EU och enligt ny svensk diskrimineringslagstiftning får ingen i Sverige diskrimineras pg av könsöverskrivande uttryck, så som transvestism eller transsexualism etc.

Jag tycker det är väldigt starkt att driva det här, att gå ut med det i media och att ta upp frågan. Vi är många som blir lidande av den konservativa synen på namn hos Skattemyndigheten (och PRV) och jag hoppas verkligen det här leder till förändring. Det finns ingen vettig anledning till att en myndighet ska sitta och bestämma vad vuxna människor får heta och inte.

http://anytime.tv4.se/webtv/?progId=724726&treeId=1007152&renderingdepartment=2.757

Det här är en återpostning av ett blogginlägg jag skrev igår på min privata blogg. Eftersom det har betydelse för den här bloggens ämne så återpostar jag samma inlägg även här. Håll tillgodo!

Jag har redan skrivit om det här ämnet ett flertal gånger, men det blev aktualiserat igen, delvis indirekt genom Göran Skyttes ledare i SvD som jag skrev om tidigare idag, delvis genom den här artikeln i SvD från igår, där man tar upp frågan.

Har staten rätt att bestämma vem som blir gravid och inte?

Vi har i Sverige något som kallas för juridiskt kön. Det betyder att i alla juridiska sammanhang ska det stå om du är man eller kvinna. Precis som man i USA ska ange ras. Det finns ingen bra förklaring till varför kön är relevant i juridiska papper, såvitt jag kan se, utan det handlar om att man helt enkelt anser att man vill veta om personen är man eller kvinna. I USA anser man också att ras är relevant, i Sverige är vi lite för PK för det, så därför har vi inte med den rutan på våra formulär.

Att överhuvudtaget juridiskt dela in människor i kön kan vara värt att ifrågasätta. Dina rättigheter som individ bör grundas på din mänskliga natur, inte ditt kön. Det är inte relevant för staten om du är kvinna eller man, lika lite som det är relevant om du har svart eller vit hud.

Men så länge vi har den juridiska indelningen får det konsekvenser för människor. En konsekvens är förstås att personnumret återspeglar ditt juridiska kön. För att i juridisk bemärkelse få kallas kvinna får du inte ha testiklar. För att få kallas man får du inte ha äggstockar. Det har man slagit fast i en ny lag. Varför man valt just denna definition är ingen annan än att man vill förhindra att transsexuella som korrigerar sitt kön ska kunna bli gravida.

Visserligen blir man steril av hormonbehandlingen, den fungerar ungefär som p-piller (oavsett man är biologisk man eller kvinna sen innan). Men, det finns förstås en möjlighet att avbryta hormonbehandling, med en viss chans att återfå sin reproduktivitetsfunktion och därmed kunna få barn.

Det är sant, att många transsexuella är direkt obekväma med sitt könsorgan och aldrig vill använda det, än mindre bli gravid och föda ett barn. Men tvångsmässig kastrering är sannolikt den mest djuptgående kränkning av en individs integritet som är fysiskt möjlig. Djupare än våldtäkt, i min mening.

Det handlar om att tvångsmässigt frånta någon möjligheten att reproducera sig. Det mest djupliggande och fundamentala av människans drifter. Meningen med livet, rent genetiskt. Ska staten ha rätt att tvångsmässigt kastrera människor?

Precis som med alla psykiska diagnoser så är det inte så att alla som diagnostiseras fyller alla kriterier till 100%. Så är det inte med några psykiska sjukdomar. Så hur hårt ska man döma människor för att de ska vara berättigade hjälp?

Min upplevelse är till det positiva att man blivit mer liberal. Det krävs inte längre att du som transsexuell enbart är strikt heterosexuell för att vara berättigad behandling. Frågan är då, ska det vara ett kriterie att du inte heller ska vilja ha egna biologiska barn? Vem har eg. rätt att ställa det kravet och finns det inte i så fall rimligen en hel serie av människor som staten bör uttryckligen förbjuda att föröka sig – människor som av en eller annan anledning kan ses som ‘olämpliga’ att vara föräldrar av staten?

Mitt svar är självklart att staten inte har någon rätt att bestämma vem som skaffar sig barn och inte. Om föräldern gravt misssköter sitt ansvar som förälder – ja då bör staten kliva in och ta ansvar för att skydda barnens rättigheter som människor. Men den tiden när vi tog barn från människor enbart pg av vad de är, är sedan länge förbi.

Åtminstonde var det vad jag inbillade mig, innan jag läste det här lagförslaget.

Övrigt: First human male pregnant, Facebookgrupp: Vägra kastrerering av transsexuella!

Andra om detta: Webhackande,